Psykisk sjukdom finns i många olika former, för individen innebär det ett väldigt lidande och för samhället stora kostnader. De vanligaste verktygen mot psykisk ohälsa är psykoterapi, vilket ofta innebär lång väntetid för behandling, och läkemedel, med flera biverkningar. 

Forskning har visat att friska personer som är fysiskt aktiva i mindre utsträckning lider av mental ohälsa. Det är också mindre sannolikt att en person som tränar regelbundet ska drabbas av psykisk sjukdom (1). Dessa upptäckter är intressanta men frågan vad som kommer först kvarstår. Blir personer som tränar friskare eller är det helt enkelt så att personer som inte lider av psykisk ohälsa tränar mer. 

Det händer flera saker i kroppen vid träning som borde göra att vi mår bättre. Exempelvis ökar nivåerna av flera olika ämnen i hjärnan som hänger samman med välmående (1). 

Psykologiskt ger träning oss ofta förståelsen att vi kan lära oss nya saker och utvecklas. De flesta får en sundare attityd till den egna kroppen, det finns ofta sociala inslag. Träning kan också funka som en distraktion (1). 

Det som behövs för att kunna se hur effektivt träning är mot psykisk ohälsa är kontrollerade experiment. Där deltagarnas psykiska hälsa bedöms vid start och sedan återigen efter att de har tränat regelbundet under en period. Mental hälsa varierar naturligt så det är viktigt att använda kontrollgrupper som inte tränar. Vad säger då denna forskning? 

Träning mot ångest

Ångestproblematik är en av de vanligaste anledningarna till psykisk ohälsa, och här har träning visat sig effektivt. Personer med diagnostiserad ångest får lika bra effekt av konditionsträning som av vanliga ångestdämpande läkemedel (2). Styrketräning är också ångestdämpande, även om det verkar vara effektivare för personer utan en ångestsjukdom (3). Träning verkar både minska ångesten i stunden, samtidigt som personers generella oro också sjunker (4 & 5). Vid allvarlig ångest verkar också träning kunna vara ett bra komplement, då träning och KBT, var effektivare än enbart KBT i en studie (6). 

Träning mot depression

World Health Organization tror att depression snart kommer vara den sjukdom som försämrar livskvalitén mest i världen (7). Konditionsträning har en stark antidepressiv effekt både för personer med och utan depression (8), detsamma gäller styrketräning (9). 

Träning mot ätstörningar

Det finns mycket mindre forskning på vad som händer när personer med ätstörningar tränar jämfört med ångest och depression (1). Personer med hetsätning verkar dock få hjälp av träning, då det motverkar viktuppgång, samt depressiva symtom vilket är vanligt vid hetsätning (10). Träning verkar också ha effekt mot anorexi, genom att förbättra inställningen till träning, minska stress och skydda skelettet (11). 

Träning mot beroenden

Träning är en lovande behandling mot rökning, speciellt om den utförs tillsammans med en annan insats. Fördelen ligger främst i att träning verkar minska det kraftiga begär efter cigaretter som uppstår under abstinensen (12). Huruvida träning kan motverka alkohol och drogberoende är oklart, då det här saknas bra forskning (13). Då beroenden till olika substanser delvis överlappar varandra, är det dock rimligt att anta att träning borde kunna vara hjälpfullt även mot andra substanser än rökning. 

Slutligen är psykisk sjukdom ett mycket komplex problem, som förklaras av en kombination av olika faktorer. De verktyg som idag används för att bedöma om någon har en psykiatrisk diagnos eller ej är i många fall trubbiga, och det existerar en stor gråzon mellan hälsa och ohälsa. Detta gör att det är svårt att veta vad som kommer funka för vem. Om du känner dig nedstämd eller ångestfylld ofta är det möjligt att du kommer ha stor glädje av träning. Det kan dock vara något annat du behöver, och var försiktig så att träningen inte används som en flykt ifrån ett specifikt problem.  

Referenser

1.      Zschucke E, Gaudlitz K, Ströhle A (2013) Exercise and Physical Activity in Mental Disorders: Clinical and Experimental Evidence, J Prev Med Public Health. Jan; 46(Suppl 1): S12–S21. 

2.      Stubbs B, Vancampfort D, Rosenbaum S, Firth J, Cosco T, Veronese N, Salum G, Schuch F (2017) An examination of the anxiolytic effects of exercise for people with anxiety and stress-related disorders: A meta-analysis. Psychiatry Res. 2017 Mar;249:102-108. doi: 10.1016/j.psychres.2016.12.020. Epub 2017 Jan 6. 

3.      Gordon B, McDowell C, Lyons M, Herring M (2017) The Effects of Resistance Exercise Training on Anxiety: A Meta- Analysis and Meta-Regression Analysis of Randomized Controlled Trials, Sports Medicine, 47(12), pp 2521–2532 

4.      Petruzzello SJ, Jones AC, Tate AK. Affective responses to acute exercise: a test of opponent-process theory. J Sports Med Phys Fitness. 1997;37(3):205–212 

5.      Wipfli BM, Rethorst CD, Landers DM. The anxiolytic effects of exercise: a meta-analysis of randomized trials and dose-response analysis. J Sport Exerc Psychol. 2008;30(4):392–410. 

6.      Merom D, Phongsavan P, Wagner R, Chey T, Marnane C, Steel Z, et al. Promoting walking as an adjunct intervention to group cognitive behavioral therapy for anxiety disorders: a pilot group randomized trial. J Anxiety Disord. 2008;22(6):959–968 

7.      World Health Organization (WHO) Depressin: Key Fats: LÄnk https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/depression 

8.      Schuch F, Vancampfort D, Richards J, Rosenbaum S, Ward P & Stubbs B (2016)  Exercise as a treatment for depression: A meta-analysis adjusting for publication bias, J Psychiatr Res. 2016 Jun;77:42-51 

9.      Gordon R med kollegor (2018) Association of Efficacy of Resistance Exercise Training With Depressive Symptoms Meta-analysis and Meta-regression Analysis of Randomized, Clinical Trials, American Journal of psychiatry, publicerad online 9 Maj, 2018. 

10.  Sundgot-Borgen J, Rosenvinge JH, Bahr R, Schneider LS. The effect of exercise, cognitive therapy, and nutritional counseling in treating bulimia nervosa. Med Sci Sports Exerc. 2002;34(2):190–195. 

11.  Zunker C, Mitchell JE, Wonderlich SA. Exercise interventions for women with anorexia nervosa: a review of the literature. Int J Eat Disord. 2011;44(7):579–584. 

12.  Ussher MH, Taylor A, Faulkner G (2008) Exercise interventions for smoking cessation. Cochrane Database Syst Rev. 2008;(4):CD002295 

13.  Zschucke E, Heinz A, Ströhle A. Exercise and physical activity in the therapy of substance use disorders. ScientificWorldJournal. 2012;2012:901741