Oro kommer i flera olika skepnader, det kan visa sig genom en klump i magen eller bröstet, som huvudvärk, och för de flesta också som en ständig ström av negativa tankar. Oro är sällan irrationellt, och den är i regel kopplat till saker vi tycker är viktiga. Kanske oroar du dig över din sons skolstart, räkningar, din chefs eller din partners beteende.

I många fall ger oron oss kraft att hitta lösningar på problem. Problemet uppstår när oron blir ens huvudsakliga problem. Går det för långt kan du få en psykiatrisk diagnos som generellt ångestsyndrom, social fobi eller hälsoångest, för att bara nämna några. De är också fullt möjligt att uppleva sin oro som dysfunktionell och besvärande även om du är diagnosfri.

Sömn och oro

Det finns en koppling mellan för lite sömn och oro (1). Majoriteten av de med diagnostiserad ångestproblematik har också sömnbesvär (2). Detta tror man bero på att sömnbrist gör hjärnan mer ångestbenägen (3).

Den oroliga hjärnan

För att vi ska uppleva oro krävs det att vissa nätverk i hjärnan tar emot signaler som tyder på någon form av fara. Dessa signaler kan komma utifrån såväl som inifrån, och ofta är det svårt att särskilja vad som är vad (4).

Samma signal kan vid olika tillfällen tas emot på olika sätt, exempelvis kanske någons tonfall eller min gör dig illa berörd en dag, medan en annan dag gå dig obemärkt förbi. Skillnaden beror på att de nätverk som behövs för att skapa oro kan vara mer eller mindre reaktiva.

Hjärnans ångestnätverk består huvudsakligen av två stycken delar, dels en del som gör kroppen redo för snabb handling, vilket är fördelaktigt vid fara. Den mest välkända delen i detta nätverk är amygdala, som blivit känd som hjärnans rädslocenter. Den andra delen i nätverket är den prefrontala barken, området är beläget strax innanför våra ögon och korrigerar samt dämpar aktiviteten i amygdala. Den prefrontala barken är i regel underaktiv hos personer med mycket ångest.

Sömnbrist är ångestens gaspedal

Nyligen ville en forskargrupp titta närmare på kopplingen mellan sömn, hjärnan och ångest (3). De ville besvara de tre frågeställningarna:

1.      Leder sömn till högre aktivitet i de delar av hjärnan som ökar ångest, och lägre aktivitet i de delar som dämpar ångest?

2.      Leder tillräckligt med nREM sömn (djup sömn) till mindre ångest?

3.      Upplever personer efter en natts dålig sömn mer ångest?

Ett tydligt samband fanns mellan för lite sömn och ökad oro. Efter en sömnlös natt upplevde 78 % av deltagarna mer ångest, och hela 50 % så pass mycket mer att de nådde kriterierna för en ångestdiagnos.

Den ökade ångesten var också helt i linje med det som hände med deras hjärnor. Sömnbrist ledde till högre aktivitet i de delar av hjärnan som ökar ångest, samt lägre i de delar som motverkar ångest. Denna kombination leder till hög ångestbenägenhet, varpå det inte är förvånade att deltagarna också upplevde mer ångest.

De såg också att djupsömnen är mycket viktig för att de regioner som motverkar oro ska återhämta sig. God sömn kan ses som terapi, den gör dig starkare och mer motståndskraftig mot sånt som kan väcka oro, och tvärtom. Detta innebär att även om du känner dig ångestfri och tillfreds på kvällen men sedan sover dåligt så ökar sannolikheten att du nästkommande dag kommer erfara mycket ångest. Tvärtom kommer en god natts sömn efter en orolig dag förmodligen fortfarande skydda dig mot oro dagen därpå. Studier som följt personer över tid har också visat att sömnbrist ökar risken för att senare utveckla kraftig ångestproblematik och depression (5 & 6).

Sömn är därmed en viktig del av livet, och om du idag ofta sover dåligt kommer förmodligen mer sömn förbättra ditt mående. Samtidigt är det viktigt och förstå att hur du sover till stor del förklaras av hur din livssituation ser ut. Det är inte säkert att du ska börja rätta till din sömn, utan kanske finns det andra problem i ditt liv som du bör prioritera. Om du lyckas tror jag din sömn kommer förbättras av bara farten.

Referenser

1.      Pires, G. N., Bezerra, A. G., Tufik, S. & Andersen, M. L. Effects of acute sleep deprivation on state anxiety levels: a systematic review and meta-analysis. Sleep. Med. 24, 109–118 (2016).

2.      Papadimitriou, G. N. & Linkowski, P. Sleep disturbance in anxiety disorders. Int. Rev. Psychiatry 17, 229–236 (2005).

3.      Eti Ben S, Rossi A, Harvey A, Walker M (2019) Overanxious and underslept, Natur human behavior.

4.      Feldman Barret L (2018) Så skapas känslor: hjärnans hemliga liv, 1. utg. Stockholm : Natur och Kultur,

5.      Neckelmann, D., Mykletun, A. & Dahl, A. A. Chronic insomnia as a risk factor for developing anxiety and depression. Sleep 30, 873–880 (2007).

6.      Breslau, N., Roth, T., Rosenthal, L. & Andreski, P. Sleep disturbance and psychiatric disorders: a longitudinal epidemiological study of young adults. Biol. Psychiatry 39, 411–418 (1996).