I vår tarm finns en enorm mängd bakterier, och hur denna bakterieflora är sammansatt har stor betydelse för hur vi funkar. Forskare har allt mer börjat intressera sig för kopplingen mellan vår bakterieflora i tarmen och hjärnan. Detta då vår tarmflora har möjlighet att påverka vår hjärna på flera olika sätt.

Bakterierna i vår tarm har exempelvis möjlighet att skapa flera olika signalämnen som har viktiga roller i vår hjärna (1 & 2). De kan också påverka hur hög inflammation vi har, vilket i sin tur påverkar hjärnan (3). Djurförsök har också visat att tillförsel av nyttiga bakterier via kosten leder till färre beteenden kopplade till depression och ångest (4).  

Det finns därmed mycket som talar för att bra bakterier också skulle kunna påverka hur vi mår psykiskt. En forskargrupp bestämde sig för at undersöka detta, och gjorde en meta-analys (5). I en sådan slår man samman resultat av de relevanta studier som finns på området, för att kunna dra en säkrare slutsats.

Bra bakterier ledde till mindre stress och färre depressiva symtom

Det visade sig att jämfört med placebo ledde nyttiga bakterier till mindre ångest, färre depressiva symtom och lägre upplevd stress. Ingen av deltagarna som ingick i analysen hade en psykisk sjukdom. Detta verkar ha betydelse, då man i en annan studie såg att personer som var drabbade av olika sjukdomar inte fick någon effekt av att äta mer nyttiga bakterier (6).

Varför personer utan en diagnostiserade sjukdom eventuellt får större effekt av bra bakterier är svårt att veta. Förmodligen beror det på att många av de vanliga sjukdomarna också förändrar vår bakterieflora, vilket kan leda till sämre mottaglighet för de nyttiga bakterier som annars hjälper oss, detta verkar även gälla vid psykisk sjukdom.

Det är nämligen inte bara bakterierna i tarmen som kan påverka hjärnan och hur den fungerar, utan det omvända gäller också. Viss aktivitet i hjärnan verkar kunna påverka vilka bakterier vi har i vår tarm (2). Hur vår tarmflora ser ut kan i sin tur påverka hur mottaglig den är för tillförsel av nya bakterier från kosten (3). Därmed är det möjligt att personer som lider av psykisk ohälsa har en tarmflora som svarar sämre på tillförsel av bra bakterier, och den önskvärda effekt vi kan få av dessa.

Forskningen på hur olika bakteriekulturer påverkar vårt mående är väldigt ny, det finns såväl mekanismer, djurförsök samt studier på människor som är väldigt lovande. Däremot är det oklart vilka aspekter som spelar in för att en individ ska få effekt av en kost som innehåller mycket nyttiga bakterier. Det finns dock väldigt få negativa bieffekter samt andra hälsovinster. Exempelvis visade det sig nyligen att det stärker vårt immunförsvar och leder till färre förkylningar (7). Därmed är riskerna i princip obefintliga, medan de potentiella vinsterna är stora.

Referenser

1.      Burokas A, Moloney RD, Dinan TG, et al. Microbiota regulation of the mammalian gut–brain axis. Adv Appl Microbiol 2015;91:1–62.

2.      Mayer EA. Gut feelings: The emerging biology of gut– brain communication. Nat Rev Neurosci 2011;12:453–466.

3.      Thomas CM, Versalovic J. Probiotics-host communication: Modulation of signaling pathways in the intestine. Gut Microbes 2010;1:148–163.

4.      Arseneault-Bre ́ard J, Rondeau I, Gilbert K, et al. Combination of Lactobacillus helveticus R0052 and Bifidobacterium longum R0175 reduces post-myocardial infarction depression symp- toms and restores intestinal permeability in a rat model. Br J Nutr 2012;107:1793–1799.

5.      McKean J, Naug H, Nikbaht E, Amiet B, Colson N (2017) Probiotics and Subclinical Psychological Symptoms in Healthy Participants: A Systematic Review and Meta-Analysis, THE JOURNAL OF ALTERNATIVE AND COMPLEMENTARY MEDICINE Volume 23, Number 4, 2017, pp. 249–258

6.      Romijn AR, Rucklidge JJ (2015) Systematic review of evidence to support the theory of psychobiotics. Nutr Rev;73: 675–693.

7.      Hao Q, Dong B, Wu T (2015) Probiotics for preventing acute upper respiratory tract infections (Review), The Cochrane Library 2015, Issue 2