BMI är ett mått på förhållandet mellan längd och vikt. Det används för att bedöma hälsa och risk för olika sjukdomar. Ett lågt såväl som ett högt BMI leder till ökad risk för död och sjukdom, medan personer däremellan generellt är friskare (1 & 2). 

Vilken BMI-nivå som är mest hälsosam är dock inte så klarlagt som man skulle kunna tro. Exempelvis löper äldre personer i BMI kategorin överviktiga lägre risk att dö jämfört med äldre personer i kategorierna normalviktiga och obesitas (BMI 30-35). Det finns också flera meta-analyser, studier där man analyserar resultatet av flera liknande undersökningar, där man inte hittat stöd för att normalviktiga utifrån BMI löper lägre risk för död och sjukdom (3 & 4). 

Författarna till en nyutkommen översiktsartikel mellan kroppsvikt och ohälsa menar att betydelsen av vikten för vårt mående ofta överdrivs. De menar att anledningen att ett högre BMI i regel hänger samman med annat som är negativt för oss, som exempelvis rökning, dålig kondition och en stillasittande livsstil (5). 

I forskningen på kroppssammansättningen delar man in kroppen i fettmassa, allt kroppsfett, och fettfrimassa, allt på vår kropp som inte är kroppsfett. Givetvis kan båda dessa bidra till en hög kroppsvikt. Det verkar dock bara vara mängden fettmassa som ökar risken för ohälsa (5). Tvärtom hänger mer fettfrimassa upp till en viss gräns ihop med färre hälsoproblem (6). 

Anledningen till att vi skyddas av vår fettfriamassa verkar till stor del förklaras av att muskelmassan släpper ut olika ämnen som påverkar kroppen på ett positivt sätt (6). Flera av ämnena är antiinflammatoriska varpå att risken för sjukdomar med inflammatorisk grund minskar. Till denna kategori hör de vanliga välfärdssjukdomarna som högt blodtryck, typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt psykisk ohälsa (7). 

Det är inte heller så enkelt att mer kroppsfett per automatik försämrar hälsan. Var detta fett sitter på kroppen spelar stor roll för vårt mående. Underhudsfettet som lagras över hela kroppen påverkas oss inte speciellt negativt. Det är främst det fettet som lagras i våra inre organ som driver på utveckling av sjukdomar. Detta fett innehåller fler immunceller som skickar ut signalämnen som leder till ökad inflammation. Därmed har fett och muskler i detta avseende motsatta effekter på kroppen. Musklerna bromsar inflammationen, medan fettet kring våra inre organ driver på densamma. 

Innebörden av ovannämnda är att vi kan vara friska trots mycket kroppsfett. Överviktiga med god hälsa kommer i regel ha, god kondition, vara starka och ha låg fettinlagring i de inre organen. Tvärtom finns det många som har lite kroppsfett men som likväl har förhöjd risk att drabbas av död och sjukdom. Dessa personer kommer i regel ha låg muskelmassa och hög fettinlagring i de inre organen. 

Överlag verkar det som att ju äldre vi blir desto mer tjänar vi på ett något högre BMI. Då ett lägre BMI när man är äldre i större utsträckning indikerar benskörhet och avsaknad av muskelmassa, två aspekter som är mycket viktiga för hälsa och välmående (5). 

Referenser 

1. Aune D, Sen A, Prasad M, Norat T, Janszky I, Tonstad S, Romundstad P. Vatten L (2016) BMI and all cause mortality: systematic review and non-linear dose-response meta-analysis of 230 cohort studies with 3.74 million deaths among 30.3 million participants. BMJ. 2016; 353: i2156

2. Global BMI Mortality Collaboration Di Angelantonio E, Bhupathiraju Sh N, Wormser D, Gao P, Kaptoge S, Berrington De Gonzalez A, Cairns B, Huxley R, Jackson C (2016) Body-mass index and all-cause mortality: individual-participant-data meta-analysis of 239 prospective studies in four continents. Lancet. 2016; 388: 776-786

3. Jiang M, Zou Y, Xin Q, Cai Y, Wang Y, Qin X, Ma D (2019) Dose-response relationship between body mass index and risks of all-cause mortality and disability among the elderly: a systematic review and meta-analysis. Clin. Nutr.; 38: 1511-1523

4. Winter J, Macinnis R, Nowson C (2017) The influence of age the BMI and all-cause mortality association: a meta-analysis. J. Nutr. Health Aging; 21: 1254-1258

5. Gaesser G, Angadi S (2021) Obesity treatment: Weight loss versus increasing fitness and physical activity for reducing health risks, REVIEW| VOLUME 24, ISSUE 10, 102995, OCTOBER 22, 2021

6. Sedlmeier A, Baumeister S, Weber A, Fischer B, Thorand B, Ittermann T, Dörr M, Felix B, Völzke H, Peters A, Leitzmann M (2021) Relation of body fat mass and fat-free mass to total mortality: results from 7 prospective cohort studies, The American Journal of Clinical Nutrition, Volume 113, Issue 3, March 2021, Pages 639–646

7. Libby P (2007) Inflammatory Mechanisms: the Molecular Basis of Inflammation and Disease, Nutrition Reviews, Volume 65, Issue suppl_3, December 2007, Pages S140–S146