Kortvarig stress ökar vår prestationsförmåga, och vi trivs som bäst när vi har det lagom stressigt. Robert Sapolsky är en av världens främsta stressforskare och menar att bra stress uppkommer när vi känner oss utmanade men säkra (1). 

Rätt mängd stress upplever vi som engagerande och meningsfullt, och nybildningen av hjärnceller ökar. Hög stress över lång tid gör tvärtom att flera system i kroppen slits ned i förtid (2). Immunförsvaret är ett av de system som tar skada vid hög stress över tid, och detta verkar kunna visa sig genom att vi lättare åker på förkylningar (3). 

Förkylningar är aldrig kul, men för dig som tycker träning är viktigt kan de upplevas som oerhört frustrerande. Dels försämras ens resultat genom sämre kontinuitet, samtidigt som risken för längre avbrott ökar då motivationen ofta sjunker efter en sjukdomsepisod. 

Kopplingen mellan stress och förkylningar

För att vi ska bli förkylda behöver vi både bli smittade av ett virus, och vara tillräckligt mottagliga för att symtom ska uppkomma. En teori är att hög stress gör det lättare för förkylningar att uppstå när ett virus väl fått fäste i oss. 

Psykologisk stress påverkar immunförsvaret på två olika sätt. Dels skadas lymfkörtlarna, de organ som producerar många av våra immunceller. Stress skapar också en miljö i kroppen som över tid skadar vita blodkroppar som befinner sig i blodcirkulationen (2). 

Kopplingen mellan vår psykologi och vårt immunförsvar är ett område som inom forskningen vuxit kraftigt de senaste åren. En forskargrupp ville undersöka ifall stress ökar sannolikheten för förkylningar, och utförde därför en meta-analys (3). I en sådan slår man samman de studier som undersökt frågeställningen, för att kunna dra en säkrare slutsats. 

Hög stress = mer förkylningar

Det visade sig att psykologisk stress ökar risken för att drabbas av luftvägsinfektioner. Sannolikheten att bli förkyld påverkades inte heller av vilken typ av stress det rörde sig om. Detta stämmer väl överens med hur vår kropp fungerar. Vi har ett stressystem som kan aktiveras av en rad olika saker; för den ena är det den personliga ekonomin, och för den andra friktioner i nära relationer.  

Psykologisk stress ökade också sannolikheten för att bli förkyld oavsett om de fick viruset på naturlig väg, eller om det injicerades i ett labb. Detta är intressant då det motsäger en teori som menar att stress inte gör oss mer förkylda, utan att det främst gör att vi upplever oss som mer förkylda. 

Det visade sig också att stress i sig själv är en anledning som göra oss förkylda. Detta då kopplingen mellan stress fanns kvar även när man kontrollerade för faktorer som träning, rökning, sömn, diet och alkoholkonsumtion. Detta betyder att din stressnivå ökar risken för att du ska bli förkyld oavsett hur du lever i övrigt.  

Slutligen är det viktigt och komma ihåg den starka individuella variation som finns mellan personer i de flesta egenskaper. Detta gäller både avseende immunsystemet och stressresponsen. Det är möjligt att du ofta känner dig väldigt stressad rent mentalt, men detta betyder inte att ditt immunförsvar per automatik tar skada. Om målet är att vara förkyld mer sällan är det först när du både upplever mycket stress och återkommande förkylningar, som det för kan vara värdefullt för dig att börja försöka motarbeta stressen. 

Referenser

1.      Sapolsky R (2015) Stress and the brain: individual variability and the inverted-U, Nat Neurosci. 2015 Oct;18(10). 

2.      Sapolsky R (2004) Varför Zebror inte får magsår. Stockholm: NoK, 

3.      Pedersen A, Zachariae R, Bovbjerg D (2010) Influence of psychological stress on upper respiratory infection A meta analysis of prospective studies, Psychosom Med. Oct;72(8):823-32.