Stress i lagom mängd upplever vi som stimulerande och det gör oss bättre rustade för diverse uppgifter, både i stunden genom att vår sinnen skärps men också på sikt genom förändringar vi har nytta utav. Exempelvis leder medelhög stress till ökad nybildning av hjärnceller i hippocampus, den del i hjärnan vi behöver för att minnas. Hög stress över tid är däremot ofta skadligt (2). 

Stressens negativa konsekvenser har gjort forskare intresserade av att undersöka kopplingen mellan stress och skador. En forskargrupp ville besvara nedanstående frågor genom att utföra en meta-analys, i en sådan analyserar man resultat ifrån flera liknande studier för att skapa en samlad bild av forskningsläget.  

1. Leder stress till högre skaderisk? 

2. Leder stresshantering till lägre skaderisk? 

Det visade sig att stress ökar risken för skador. Sambandet var litet vilket innebär att stress enbart är en av flera orsaker till varför skador uppstår. Om du vet att någon har mycket stress i sitt liv så kommer sannolikheten för att denne ska skada sig i idrott öka. Däremot hade det inte alls varit konstigt om personen i fråga förblev skadefri. Tvärtom är det fullt möjligt att skador uppstår under en period av väldigt låg stress. 

Utöver att stress ökar risken för skador såg de också att insatser mot stress minskar skaderisken. Effekten av stresshantering på skaderisken var medelstor, vilket innebär att stressreducerande tekniker ledde till lägre skaderisk. Om du vill undvika skador är det rimligt att vänta sig att stresshantering kommer vara till hjälp. 

I meta-analysen jag beskrev ovan kollade de på kopplingen mellan stress och skador, och inte på de mekanismer som eventuellt förklarar ett sådant samband. Det finns dock flera förändringar som sker vid hög stress som sannolikt förklarar stora delar av varför ett samband existerar. 

Exempelvis leder stress ofta till att man är mer distraherad, samt att ens reaktionstid försämras (4). Detta borde göra att ens förmåga att snabbt anpassa sig efter nya förutsättningar försämras. Man skulle kunna tänka sig att en person till följd av hög stress har tankarna på annat och är lite mindre noggrann vid starten i marklyft, och får därefter betala med ryggskott. En fotbollsspelare reagerar något långsammare vid en tackling, varpå knäleden vrids om och korsbandet går av. 

Sannolikt sker en del av den ökade skaderisken till följd av stress genom något sämre självomhändertagande, som exempelvis sämre sömn (5). Dålig sömn påverkar i princip allt i kroppen negativt (6). Utöver att stress ökar risken för att skador ska uppstå, verkar det också leda till längre skadefrånvaro (7). 

Sammantaget visar detta att stress ökar risken för skador men att detta går att motverka genom stresshantering. Du kan sannolikt förbättra dina träningsresultat genom att använda strategier för stresshantering. Sambandet är också lågt, så du behöver inte vara rädd för att träna eller idrotta bara för att du känner dig stressad. Däremot är det mycket möjligt att du övertid skadar dig mindre om du hittar en bra balans i livet och ger dig tid för återhämtning. 

Referenser 

1. Sapolsky R (2015) Stress and the brain: individual variability and the inverted-U, Nature neuroscience

2. Saposlky R (2002) Why zebras don't get ulcers: The acclaimed guide to stress, stress-related diseases, and coping, books.google.com

3. Ivarson A, Johnson U, Andersen M, Tranaeus U, Stenling A, Lindwall M (2017) Psychosocial Factors and Sport Injuries: Meta-analyses for Prediction and Prevention, Sports Med, 47:353–365

4. Williams JM, Andersen MB (1998) Psychosocial antecedents of sport injury: review and critique of the stress and injury model. J Appl Sport Psychol;10(1):5–25.

5. Appaneal RN, Perna FM (2014) Biopsychosocial model of injury. In: Eklund R, Tenenbaum G, editors. Encyclopedia of sport and exercise psychology. Thousand Oaks: SAGE Publications, Inc.;. p. 74–7.

6. Walker M (2018) Sömngåtan: den nya forskningen om sömn och drömmar, Stockholm: Ordfront,

7. Ardern CL, Taylor NF, Feller JA, Webster KE (2017) A systematic review of the psychological factors associated with returning to sport following injury. Br J Sports Med;47(17):1120–6.